Vilka fler tekniklösningar uppfyller inte BBR-kraven?
Foto: Per Westergård
Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på luftkvalitet i byggnader. Kraven finns för att förebygga olägenheter till följd av exempelvis radon, mikroorganismer och fukt i inomhusluften. Avsnittet om luft i BBR är uppbyggt av krav på ventilationssystem som ska säkerställa god luftkvalitet i byggnader. Vid utformning av systemen måste man även ta hänsyn till andra krav i BBR om till exempel termiskt klimat, fukt, utsläpp till omgivningen och buller. Sedan slutet av 1980-talet är byggreglerna inriktade på att ange krav på funktionen för den färdiga byggnaden istället för som tidigare då specificerade tekniska lösningar angavs. Syftet med införandet av funktionskraven istället för att ange tekniska lösningar var att ge utrymme för innovationer och olika tekniska lösningar. Kraven var tänkta att utgöra en miniminivå som byggherren inte ska underskrida med hänsyn till brukare och verksamheter i byggnaden.
Om man tittar i backspegeln, hur blev då resultatet vad gäller exempelvis den tekniska utvecklingen av bostadsventilationen? Blev det fler innovationer som medförde förbättringar för alla parter? I Energi & Miljö nummer 10/2018 skriver Bengt Bergqvist, Energianalys, under vinjetten Erfarenheten med rubriken ”Osäker luftkvalitet med FX-system i bostäder”. Här redovisas delar av en rapport som jämför FX- och FTX-system avseende olika aspekter som systemuppbyggnad, komplexitet, robusthet, luftkvalitet, underhåll och energi ekonomi. Det som känns oroande när man läser rapporten är att de grundläggande kraven i BBR inte kan säkerställas med FX-system. Hur kommer det sig då att detta system under de gångna åren har fått så starkt fotfäste på den svenska ventilationsmarknaden? Svaren blir naturligtvis många, och väldigt beroende av vem som får frågan. Precis som vanligt är det många intressenter som produkterna och systemen ska tillfredsställa.
Byggherrarna vill ha så kostnadseffektiva system som möjligt och hyresgästerna så låga driftkostnader som möjligt. Denna ekvation är inte alltid så lätt att lösa. Ett förslag kan vara att börja tilllämpa livscykelkostnader, LCC, på ett sätt som favoriserar lösningar som klart redovisar de olika kostnadsposter som respektive part ska vara med och finansiera. På så sätt kan rätt beslut tas vad gäller investering, drift- och underhållskostnader, miljöpåverkan samt energiförbrukningar. Naturligtvis under förutsättning att BBR-kraven är uppfyllda. I mitt stilla sinne undrar jag: Finns det andra tekniklösningar inom andra områden där lösningarna inte uppfyller BBR-kraven?
Harry Swartz
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
070-020 90 45 l harry.swartz@energi-miljo.se