Umeå: Aktuellt med energiåtervinning ur spillvatten

Umeås avloppsreningsverk. Foto: Vatten- och avloppskompetens i norr

Energiåtervinning ur spillvatten har blivit en aktuell källa till energisparande.

TEXT: MARK KRETZ

UMEÅ. I Umeå har bostadsrättsföreningen Solterassen med 42 lägenheter låtit installera ett spillvattensystem som i samband med en värmepump klarar både tappvarmvatten och värme. Vid ett teknikseminarium inom EMTF Umeå redovisade Reidar Selling, Structor, förutsättningarna för lösningen, systemlösningen och resultatet från tre års drift.

– Det började som ett pilotprojekt, där vi samarbetade med Ecoclime med tankar ute i cykelförråd och en pumpgrop, en värmepump och en varmvattenberedare och ackumulatortank.

– Kollektorerna är gjorda i plast – för det är svårt att göra i något annat material, metall förintas. Plast har visat sig hålla väldigt bra. Stora delar av materialet är framtaget i Norrland.

Reidar Selling. Foto: Structor

Enligt Reidar Selling tar detta system hand om stötvisa flöden.

– Har man jämnt flöde kan man få bra återvinning, som ju inte gäller spillvatten. Då måste man ha bufferttankar för att lagra över tid.

Spillvattenflödet är mellan 6 och 7,5 kubikmeter per dygn och lägsta temperatur 19,9 grader C och högsta 30,5 grader. Medeltemperatur är 24,5 grader. Returen till avloppet är 7 grader.

– Det är viktigt att prata med kommunen om returtemperaturen eftersom de är beroende av att temperaturen till reningsverket inte får bli för låg, för då ställer man till det för reningsverkets rötning.

Enligt Reidar Selling var det lite avlagringar i systemet tack vare en pump som finfördelar innehållet i spillvattnet. Under sommaren är COP 3,5 i snitt och värmepumpen lämnar tillbaka 94 kWh per dygn som i princip enbart används för varmvatten. Vintertid går hälften av värmen till varmvattnet och hälften till värmesystemet. Under vintern är COP cirka 5 och återvinning 150 kWh per dygn, då 90 procent av spillvattnet kan återvinnas.

Utfallet av energiåtervinningen blev, enligt Reidar Selling, uppmätt 18,4 kWh/kvadratmeter, år, jämfört med det projekterade värdet på 19,8 kWh/kvadratmeter, år.