Hur projekterar vi för framtidens klimat?
EMTF Stockholm bjöd in till eftermiddagsfika i veckan. Föreläsningen med temat, ”Hur vi projekterar byggnader som ska klara framtida klimatmål”, lockade ett 20-tal medlemmar. Många blev positivt glada över att den hölls på trevliga El-och VVS museet, i Bromma.
Kan branschen tackla utmaningen med övertemperaturer i byggnader utan komfortkyla? Och hur kan vi göra våra teoretiska beräkningar och utredningar mer rättvisande?
Under lång tid har svensk byggprojektering fokuserat på att minska energianvändningen och värmeförlusterna. Samtidigt har ett förändrat klimat och allt tätare, mer energieffektiva byggnader gjort övertemperaturer till en växande utmaning – inte minst i bostäder och skolor där komfortkyla sällan finns installerad.
Med nya byggregler som kräver att framtida klimat ska beaktas ställs byggbranschen inför helt nya frågor, samtidigt som tydliga metoder och riktlinjer fortfarande saknas.
Deltagarna fick ta del av resultaten från forskningsstudien ”Förstudie – Termisk komfort, projekteringsguide”, som undersökt förutsättningarna för att utveckla en svensk projekteringsguide för termisk komfort med fokus på övertemperaturer. Projektet belyser varför dagens arbetssätt, som i stor utsträckning bygger på historiska klimatdata, riskerar att underskatta framtida värmebelastningar och visar vilka kunskapsluckor som behöver fyllas för att projekteringen ska kunna möta framtidens krav.
Föreläsningen gav en översikt över den aktuella forskningen och presenterar de centrala utmaningar som identifierats:
– hur framtida klimat ska beskrivas i beräkningsmodeller
– hur lokala klimatvariationer och mikroklimat påverkar inomhusmiljön
– vilka parametrar som är avgörande för tillförlitliga komfortberäkningar
– hur osäkerheter i framtida klimatscenarier kan hanteras.
Resultaten visar också att passiva åtgärder ofta inte räcker för att begränsa övertemperaturer och att framtidens byggnader kräver ett mer integrerat synsätt där termisk komfort, energiprestanda och klimatanpassning måste balanseras redan i projekteringsskedet.
Jaana Petherbielke