Teknikmöte i Luleå om vädrets påverkan

Vid ett teknikseminarium, arrangerat av Energi- och Miljötekniska Föreningens lokalavdelning i Luleå, presenterades bland annat varför normalårskorrigering används och hur det tas fram. Seminariet genomfördes via länk från Göteborg med Torbjörn Grönbergs, produktchef på SMHI, som föredragshållare.

LOKALAVDELNING LULEÅ. Normalårskorrigering baseras på väderdata insamlat under en 30-årstid, just nu används data från perioden 1980–2010 i SMHI:s produkter Graddagar, Energiindex och Kylindex, något som SMHI planerar att byta 2022 till perioden 1991–2020, vilket alltså blir SMHI:s nya normalperiod. Beräknad årsmedeltemperur för 35 stationer 100 år tillbaka visar att den senare perioden är varmare än den tidigare. – När vi bytte normalårsperiod för Energiindex 2015 minskade energianvändningenmed 4,4 procent i Göteborg. Det påverkar alltså vilken referens man mäter emot.

Intresse för Kylindex – som är en normalårskorrigering av byggnaders kylenergi som påverkas av vädret – vaknade till liv 2018 då det var en varm sommar. Detta index bygger på fyra typbyggnader som i år kompletteras med ytterligare en femte typbyggnad, vilket fler och fler blir intresserade av, precis som på värmesidan.

Torbjörn Grönbergs pekade på vilka typer av osäkerheter det finns vid normalårskorrigering. Det kan röra sig om icke väderpåverkad energianvändning, såsom användning av tappvarmvatten, liksom att det kan vara skillnad mellan avstånd och höjdskillnad mellan specifika byggnader och observationspunkter som SMHI använder. Det kan också vara byggnadstekniska olikheter mellan den specifika byggnaden och den byggnad SMHI använder sig av, liksom att arean uppvärmd yta inte är korrekt.
När det blir väldigt kallt eller varmt kan olinjära samband uppträda som kanske kan bero på tekniskt fel.

 

Foto: Mark Kretz