Styrning av ventilationsspjäll
På Söder i Stockholm står ett tredelat kontorshus, Fatburen, baserat på byggnaden av en korvfabrik som byggdes på 1930-talet. Kontorshuset har nu genomgått ett antal energisparåtgärder som i princip halverat energianvändningen. Fastigheten har en yta på 56 000 kvm Atemp.
Den senaste åtgärden är att göra en enkel vav-styrning, genom att styra spjällen med motorer i de vertikala ventilationskanalerna, där man hittills inte alls styrt luftströmmarna, samtidigt som man börjar mäta koldioxiden i alla kontor.
Denna typ av åtgärd har störst effekt hos hyresgäster med varierande beläggning på sina arbetsplatser och möjliggör olika drifttider för olika hyresgäster.
Vid en Teamsträff berättade Björn Malm, energistrateg på AMF Fastigheter, och Johan Jergelin, Engi AB ingenjörsbyrå, om uppkomsten av systemet att styra spjällen och resultatet av den nya styrningen.
Enligt Johan Jergelin används mycket energi till ventilationen; det är stora luftflöden och stora aggregat och mycket yta, samtidigt som det är stor variation på hur mycket folk det är i kontorslokalerna.
Vad man gjort var att spara på luften för att spara energi, vilket man gjorde med motoriserade schaktspjäll, cirka 200 stycken, som styr med befintlig rumsreglering, enligt Björn Malm. Allt är styrt på injusterande värden, normalt 100 procent, ekonomi 70 procent och avstängt noll procent.
Med lösningen har luftflödena gått ned 15–20 procent, liksom att besparingen ska vara 700 000 kronor per år, vilket gör att investeringen betalas på fyra, fem år.
Med lösningen har luftflödena gått ned 15–20 procent, liksom att besparingen ska vara 700 000 kronor per år, vilket gör att investeringen betalas på fyra, fem år, enligt Björn Malm. Kostnaden för projektet är cirka 60 kronor per kvadratmeter, jämfört med prefab vav-åtgärder som skulle kosta 200–300 kronor per kvadratmeter.
– Detta är en väg att gå om man har en fastighet där man inte vill bygga om systemet.
Mark Kretz