Så ska inomhusluften bli bättre
I samband med Expovent i Skåne höll Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola, en morgonföreläsning. Foto: André de Loisted
Föredrag: Manual för fastighetsägare ska underlätta arbetet
Det finns stor förbättringspotenatial för inomhusluften. Och nu kanske det kommer en manual för fastighetsägare som kan underlätta arbetet med bra inomhusluft.
TEXT: MARK KRETZ
SKÅNE. I samband med Expovent i Skåne höll Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola, en morgonföreläsning om miljöklassning med fokus på luftkvalitet och ventilation i drift- och förvaltningsskedet. Arrangörer var Slussen. biz och EMTF.
Föreläsningen byggde på ett projekt Catarina Warfvinge genomför tillsammans med Åsa Wahlström, CIT Energy Management, med stöd från Energimyndigheten via forskningsprogrammet E2B2. Projektet handlar om miljöklassning av befintliga byggnader, drift och förvaltning och kommer att vara klart i slutet av 2022.
– Tanken är att vi ska plocka ihop all den befintliga kunskapen om hur en befintlig byggnad påverkar miljön och göra det handgripligt för drift- och förvaltningsorganisationer. Vi ska täcka glappet mellan allt det som är skrivet hos myndigheter och högskolor och se till att det blir användbart.
Uppbyggnaden har bland annat varit de erfarenheter som Catarina Warfvinge och Åsa Wahlström sett dokumenterade i fastighetsbranschen. Dokumenterade problem är en lång lista med bland annat inomhusklimatproblem. Det visade att det mesta forskningsfokuset låg på byggnad- och ombyggnad, inte på driften. Av 100 hus kommer tre procent till per år. Till det kommer ytterligare några byggnader som byggs om till nyskick. Den stora delen av byggnadsbeståndet påverkas dock inte alls.
Det finns stor förbättringspotential för inomhusluften. Men nu kanske det kommer en manual för fastighetsägare som kan underlätta arbetet med bra inomhusluft. Foto: Mark Kretz
Målet är att man ska ta fram ett mått – en siffra på hur bra byggnaden är ur miljösynpunkt. Från detta har de identifierat 300 miljöpåverkande åtgärder i en befintlig byggnad.
Av dessa har de sorterat ut de 300 åtgärderna i fyra rutor: inomhusmiljö, hälsa, klimatpåverkan och resursen.
– Huvudtanken är att det ska vara begripligt för fastighetsägare, driftpersonal och andra som fattar beslut om åtgärder som ska vidtas i hus.
Hon tog som exempel rubriken ”Friskare liv och hänsyn” – där det finns 20 åtgärder som i sin tur är grupperade efter om det handlar om drift, förvaltning, installationer eller brukare.
– Vi trycker på att det inte bara handlar om vilken status byggnaden har ur teknisk synpunkt – hur välisolerad byggnaden är eller om det är det bra värmeåtervinning. Det är minst lika viktigt hur driften sköts.
Enligt Catarina Warfvinge ska detta illustreras av att varje del blir poängsatt i ett inventeringsprotokoll så att fastighetsägaren kan se vilken förbättringspotential byggnaden har avseende på bland annat drift, installationer och förvaltning.
En del som ska inventeras är luftkvaliteten som i sin tur baseras på drifttillsyn och skötsel men också praktiska saker som att ha fungerande driftinstruktioner på plats, typ hänga bredvid aggregatet, så att driftpersonalen ska slippa leta efter dessa. Instruktionen ska vara tydlig med vad man ska göra och vara uppdaterad, enligt Catarina Warfvinge.
Det ska också finnas ett journalföringssystem. Poäng ges för att ventilationen fungerar före och efter arbetstid, att det inte luktar illa från golvbrunnar samt att ventilationssystemen ska vara injusterade efter aktuellt behov. Andra punkter inom luftkvalitetsområdet är bland annat utbildning av driftorganisationen, rumsbeskrivningar som anger exempelvis flöden för varje rum, men också att vid mindre projekt ska luftflödet anpassas efter den nya verksamheten.
Enligt Catarina Warfvinge bör även OVK användas. Har detta gjorts i tid och felen åtgärdats får man poäng. Även om filter och montage av dessa kan ge poäng.
– Vi vill att beställarna ska handla upp en OVK som är specificerad i vad man vill ha gjort.