Returtemperaturen påverkar fjärrvärmen
Genom att analysera data från tusentals fjärrvärmecentraler visas bland annat att större fastigheter har lägre returtemperatur än mindre.
SKELLEFTEÅ. Höga returtemperaturer i en byggnads fjärrvärmesystem är en indikation på att värmedistributionen fungerar ineffektivt. För fjärrvärmeproducenten utgör höga returtemperaturer från kunderna både ett tekniskt och ekonomiskt problem eftersom energiproduktionsanläggningarna får sämre verkningsgrad om returvattnet är för varmt. För fastighetsägaren kan det innebära ökade kostnader för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten.
I en förstudie som har genomförts av WSP och Anthesis inom beställargruppen Bebo gjordes analyser av verkliga data från 8 860 fjärrvärmecentraler. Syftena med förstudien var att analysera:
• I vilka typer av byggnader som problemet med hög returtemperatur var störst
• Vilka parametrar som hade störst påverkan på returtemperaturen
• Vilka fördelar det skulle kunna ha för olika intressenter om man kunde minska returtemperaturen.
Under ett teknikmöte, arrangerat av Energi- och Miljötekniska Föreningen i Skellefteå, presenterade Karin Lindström, WSP, resultatet av projektet och vilka typer av byggnader som är särskilt känsliga när det gäller att ha höga returtemperaturer och vilka ekonomiska vinster som framför allt fastighetsägarna skulle kunna göra genom att minska sin returtemperatur.
I förstudien togs också fram checklistor för fastighetsägare och driftpersonal som beskriver hur man går tillväga för att minska returtemperaturen, som kan fungera som hjälp.
Resultaten pekar på att vissa av de traditionella energieffektiviseringsåtgärderna som brukar genomföras i flerbostadshus kan vara mindre lönsamma än man tror, om de samtidigt resulterar i högre returtemperatur. Även när man räknar på åtgärder som specifikt minskar returtemperaturen finns det risk för att man räknar fel eftersom åtgärderna i allmänhet inte leder till någon minskning av energianvändningen. Här bör man fundera på hur lönsamhetsberäkningarna ska genomföras för att styra rätt. Man kunde också visa att yngre hus hade lägre returtemperatur än äldre samt att byggoch fastighetsföretag hade lägre returtemperatur än bostdsrättsföreningar. Det visade sig att större fastigheter hade lägre returtemperatur än mindre, vilket kan kopplas till varmvattenanvändningen.
För fastighetsägarna ger lägre returtemperaturer lägre driftkostnader och bättre värmedistribution i byggnaden, men inte lägre energibesparing. Andra kan dra nytta av lägre returtemperaturer genom minskad miljöpåverkan och ökad tillgång på miljövänlig el och fjärrvärme.
Fjärrvärmebolaget kan få bättre verkningsgrad i mottrycksanläggningar (för elproduktion), möjlighet att ansluta fler kunder i befintligt nät, möjlighet att distribuera samma energi med lägre framledningstemperatur, bättre möjlighet att ta emot restvärme i returledningen.
Mark Kretz