Ordföranden har ordet: Smarta stadsdelar och brist på effekt

I början av oktober genomfördes Bebos och Beloks workshop kring nätverkens satsning inom fördjupningsområde Smarta stadsdelar. I dialog med medlemmar och andra aktörer försökte man svara på frågor kring vad som definierar en smart stadsdel, vilka hinder som finns ur en fastighetsägares perspektiv, hur kravställningen sker och vilka verktyg som finns för att skapa en smart stadsdel. 

 

Smarta stadsdelar – vad menar vi med det? För att nå resurseffektivitet och låg energianvändning behövs nytänkande och större perspektiv.

Effektbristen i stamnäten är ett faktum för flera kommuner. Genom att byggnader samspelar och delar energi kan effektbehovet minskas. Effekttoppar kan potentiellt helt undvikas genom styrning och energilagring. Utmaningarna ligger inte endast i projektering och byggnation, utan mångt och mycket i styrning, ägandefrågor, affärsmodeller och juridiska utmaningar.

Genom smarta system och smarta byggnader kan man lösa den allt mer omfattande problematiken med brist på effekt i såväl våra elnät som i fjärrvärmenäten när städer byggs ut. Det behövs passiva effektreducerande åtgärder – till exempel bra klimatskal. Men också aktiva såsom smart styrning, nya algoritmer (AI) och energilager.

Flera fastighetsägare och kommuner vittnar om att så snart nya områden ska skapas finns nätbolag på plats och säljer in abonnemang som sedan hindrar andra kreativa lösningar. För att nå nationella energi- och klimatmål måste alla bolag, fastighetsägare och kommuner såväl som energibolag göra en förändringsresa. Optimalt bör resan göras tillsammans, men kommunala bolag kan trycka på extra.

Frågan är större än att den kan lösas i den enskilda byggnaden. Perspektivet bör vara hur vi skapar mest nytta för samhället. Detta bör innefatta samhällsekonomi och resursflöden såväl som rättvisefrågor. Behovsbilden kan se olika ut i storstad,
liten stad eller landsbygd.

Ett konkret projekt är planeringen av den nya stadsdelen Tamarinden i Örebro. Örebrobostäder är drivande och har länge jobbat med att digitalisera och göra sitt fastighetsbestånd smartare.

Byggnader ska reducera, producera och dela energi. En lokal systemoperatör behövs – men hur ska det fungera? Man har simulerat effektanvändningen för området. Jag ser att man kan försörja basbehovet med egenproduktion, till exempel solenergi, samt att topplasten kan styras bort. Landar sammantaget på att 51 procent effektreducering är möjlig.

Kostnader? Örebrobostäder beräknar att området kan spara cirka två miljoner kronor per år genom energi/effektbesparingar, vilket ger goda förutsättningar för lönsamhet att investera i nya system.

Göran Werner
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
070-209 81 44 • goran.werner@wspgroup.se