Medlemsprofilen Johan Söderberg

Ångbåtarnas räddare

Någon småländska kan inte höras längre – trots att Johan Söderberg i barndomen bodde i Eksjö. Däremot kommer han fortfarande ihåg besöken på Lennarts, ett av stadens konditorier dit familjen gick när det var festligt.

^{Johan Söderberg i sitt rätta element, ombord på Stimmaren. Foto: Privat}

Född: 1965
Blev medlem: 2011
Karriär: KTH, värmeingenjör i Ukraina, mekanisk verkstad, eldare, 
delägare i Fred & Söderberg, energiprojektledare hos Hifab, delägare 
i Fjärrvärmebyrån
Familj: Fru och utflyttad dotter
Bor: Lägenhet
Fritidsintressen: Ångbåt, radio, beräkningar, körsång, familjen

Att bli vvs-ingenjör var ingen familjetradition, men intresse för teknik fanns i familjen, bland annat var morfadern chef för ingenjörsregementet. Efter fem år flyttade familjen tillbaka till Täby, varifrån man kommit några år tidigare.
– Här fick en musiklärare mig intresserad av ångbåtar och redan i grundskolan blev jag maskinelev på ångfartyget Mariefred.

Gymnasiestudierna genomfördes på natur- och tekniklinjen. Han sökte och kom in på KTH:s maskinutbildning 1984– 89, men att få ut examensarbetet tog längre tid, examensbeviset tog han inte ut förrän 1996. Det första som orsakade studieuppehållet var att han blev inkallad i militären, hos FRA på Ekerö i 15 månader i slutet av 1980-talet. – Jag blev maskinradiospanare och jag lärde mig ryska under tiden med hjälp av en intensivkurs.

Vid den tiden träffade han också sin fru, som är från Ukraina. Det gjorde att han åkte till fruns hemland för att våren 1994 arbeta i ett ukrainskt värmeverk, mitt under den första gaskrisen, en lite orolig tid. Under en sibirisk vinter stängde ryssarna plötsligt av gasleveranserna. Då stängde å andra sidan ukrainarna transitledningarna för gas, så exportintäkter på den gas som skulle transiteras genom Ukraina försvann. Det dröjde bara en vecka innan gasen släpptes på igen.

– Men då gällde, med bara några dagar kvar på månaden, att köra ikapp värmeproduktionen så att vi fick premium. Allt som gick att köra togs i drift och till slut hamnade ”fakt” på 97,1 procent av ”plan”, bara en tiondels marginal från gränsen!
Erfarenheterna från planekonomi och effektbrist i Ukraina har senare använts i ett effektstyrsystem baserat på byggnadsfysik och även kommit till pass i framtagandet av en Värmeforskrapport om effektbegränsning i fjärrvärmenät.

Åter i Sverige tog han ett arbete på en mekanisk verkstad och även arbete med ångbåtar av olika storlek och letade samtidigt exjobb. Han kom då i kontakt med Statens kärnkraftsinspektion som hade en biståndsenhet.
– De hade inget exjobb men när de hörde att jag kunde ryska fick jag hand om biståndet till universitetet i Kaunas som utbildade ingenjörer till Ignalina, Litauen. När studenterna kom hit ordnades studiebesök till Studsvik och Oskarshamn. Jag fick till slut till ett utbildningssamarbete mellan Kaunas universitet och KTH som tog hand om det där.

Exjobbet blev utredning av pendlingar i tryckregleringen i kärnkraftverket Brunbüttel.
– Vattenfall köpte tyvärr det verket några år senare. Synd att de inte läste mitt exjobb först.