Effektivisera med redan använd energi
Dagligen läser vi om de utmaningar vi står inför för att rädda vår planet. Klimatfrågan har de senaste åren seglat upp som en ödesfråga i dagspressen och på så sätt engagerat i princip hela befolkningen i frågan. Inom bygg- och förvaltningssektorn har detta medfört att det fokuserats på energi- och miljöfrågor i princip i alla typer av projekt. Då kan man ställa sig frågan om vi gör tillräckligt bra lösningar inom de ramar vi arbetar för att vara en viktig pusselbit i det hållbara samhället?
I Energi & Miljö nr 11–12/2018 redovisades ett projekt som Söderhamns kommun genomfört. Jag tycker det var ett bra exempel på hur ett upprustningsprojekt tog hänsyn till flera behov och utmynnade i ett projekt som även innebar attenergieffektiviseringen prioriterades. Det började med att man skulle ersätta en 40 år gammal ammoniakkylmaskin vars tekniska livslängd var tillända. Slutresultatet blev en ny koldioxidanläggning som producerar isen i bandyhallen och dessutom bland annat värmde tennishallen, varmvattnet till omklädningsrummen samt även levererade värme till simhallen.
När vi tittar oss runt i vår omgivning kan vi se att det finns fler situationer som påminner om projektet i Söderhamn. Vi har till exempel en mängd kylmaskiner i alla livsmedelsbutiker. Precis som kylmaskinen i Söderhamnsfallet producerar de värme när kylbehovet ska tillfredsställas. Hur används då denna värme som kommer från livsmedelsbutikerna? Generellt kan man säga att graden av energiåtervinning från butikerna varierar väldigt mycket. Allt ifrån bra lösningar där värmen används även till andra hyresgäster, via fastighetsägarens försorg, till att den dumpas till uteluften utan någon form av återvinning. Man kan fråga sig varför det inte utförs fler lösningar, med värmeåtervinning, som principiellt påminner om Söderhamnsfallet? De stora skiljelinjerna är naturligtvis att när en hyresgäst ska få ersättning för sin levererade värme uppstår en mängd frågor att avtala om. Nya frågeställningar tillkommer som man kanske inte har kunskap om. Vilken tillit kan man ha till motparten när man i andra stunder har hyresförhandlingar där man inte är lika överens om vad som ska göras?
För att producera bästa möjliga energi- och miljölösningar måste vi i högre grad nyttja befintlig ”spillenergi” i fastigheterna samt inse dess värde och alla måste vara med och bidra. Med bättre kunskap, insikt och samarbetsvilja är jag övertygad om att vi i branschen kommer att kunna vara ett viktigt bidrag till det hållbara samhället.
Harry Swartz
Orförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
Foto: Per Westergård