Är vi tillräckligt aktiva för att bli passiva?
ORDFÖRANDEN HAR ORDET. I slutet av oktober var jag inbjuden till en passivhus- och hållbarhetskonferens i Laholm, arrangerad av Intressegrupp Passivhus Sverige med över 50 föreläsare och ett 40-tal utställare från bland annat Tyskland, Ib land Österrike, England och Schweiz.
Intressegrupp Passivhus Sverige är ett kompetensnätverk bildat av passivhusexperter med mer än 30 års erfarenhet. Intressegruppens syfte är att informera, kvalitetssäkra, utbilda och stötta byggbranschen och alla andra som är intresserade av passivhustekniken. Man förenar passivhusexperter och passivhusprodukter på samma plattform, nationellt och internationellt.
Föreläsarna berättade om hur man bygger passivhus i stor skala, såväl bostäder som skolor och kontor. Till exempel byggs en helt ny stadsdel i Heidelberg, Bahnstadt, med 100 procent passivhus. Det samlade intrycket från konferensen är att dessa länder har kommit mycket längre än vi i Sverige med att bygga lågenergibyggnader i form av passivhus och passivhus+. Varför? Jo, de vågar pröva och visa att det går, till exempel bygger de så kallade ”Social Housing” med hyreslägenheter för mindre bemedlade – och det utan att det blir mer än två, tre procent högre byggkostnad.
Syftet är att kostnad för drift och underhåll tack vare passivhusteknik istället ska vara ett minimum. (Läs LCC!) Tack vare att just passivhusexperter lärt sig och tränat på att lösa detaljer för att till exempel minimera köldbryggor uppfyller byggnaderna snabbt efter intrimning den beräknade energiprestandan som krävs för att få passivhuscertifikat. Alltså, bra kvalitetsstyrning och krav på uppföljning. Här ligger vår nyproduktion långt efter.
Med många passivhusprojekt har också marknadsintroduktionen av system och produkter för passivhus och lågenergibyggnader kommit så långt att det inte medför några merkostnader, snarare förenklingar med lägre installationskostnader.
På 1970- och 80-talen – när jag började jobba med energieffektiva byggnader – låg vi i Sverige i frontlinjen långt före dessa länder i Europa. Men nu har vi tydligt halkat efter, eller kanske snarare att de kört om oss! Hur gick det till?
Jag tror helt enkelt att de är mer proaktiva på att våga testa och ställa krav på energieffektiva hållbara byggnader med passivhusstandard. Ni medlemmar i Energi- och Miljötekniska Före ningen, bli mer aktiva och hjälp våra byggnader att bli ”passiva”!
Göran Werner
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
Foto: Clas Göran Carlsson