Vad tycker fastighetsägarna om IMD?
Vid en teknikträff med EMTF i Borås presenterades IMD-studien av Karin Lindström, Anthesis. FOTO: BEBO
Vad tycker fastighetsägarna om IMD av varmvatten? Den frågan har besvarats i en utredning via Bebo som presenterades vid en lokalavdelningsträff i Borås.
TEXT: MARK KRETZ
BORÅS. Mot bakgrund av förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader har regeringen beslutat att införa begränsade krav på individuell mätning och debitering, IMD, av värme och tappvarmvatten. Regelverket gäller byggnader med primärenergital 180–200 kWh/m2 och åtgärder ska vara klara 1 juli 2023 eller 1 juli 2026.
Men för fastighetsägarna uppstår nya ibland komplicerade situationer i kontakten med hyresgästerna. Det visas i en studie från Beställargruppen Bostäder (Bebo) där fastighetsägare har fått svara på en enkät om IMD och varmvatten och en del djupintervjuer har genomförts.
Vid en teknikträff med EMTF i Borås presenterades IMD-studien av Karin Lindström, Anthesis.
Enligt fastighetsägarna, som redan installerat IMD för varmvatten, var det en rättvisefråga. Den som använder mycket varmvatten ska betala för det, och den som är sparsam ska ha en bonus för det beteendet. Det näst vanligaste var att det var energibesparing.
Av de som planerade IMD har minskad varmvattenanvändning, energibesparing och rättvisa varit lika.
En central aspekt har varit att ge underlag och stöd gällande hur prismodeller för en IMD-taxa kan utformas. Baserat på de enkäter och intervjuer som genomförts i förstudien, visar resultaten att besparingen av varmvatten varierar efter att IMD införts, men tyngdpunkten ligger på runt 20 procents besparing.
Resultatet bekräftar vad tidigare studier visat och stämmer även överens med uppgifter från leverantörer av mätsystem. Avgörande för vilken effekt som kan åstadkommas med IMD är hur kommunikationen med hyresgästerna sker. Syftet med IMD och hur de kan påverka sina kostnader måste vara glasklart för att åstadkomma beteendeförändringar.
Enkäten visade också att det finns en del tekniska problem för fastighetsägarna att införa IMD för varmvatten.
– Det kan finnas tekniska problem i synnerhet i äldre byggnader där rör och annat är draget så det inte går att sätta en mätare i lägenheten. Det finns också exempel på att varmvattencirkulationen är dragen via handdukstorken i badrummet, vilket gör det i princip omöjligt att mäta flödet i lägenheten. En annan fråga var att det var svårt att få till rimliga avtal med Hyresgästföreningen.
I enkätsvaren framgick att det kommer frågor kring debiteringen – att det dröjer mellan mätning och debitering. Det finns också frågor kring personlig integritet – när det är ok att undersöka förändringar i varmvattenanvändningen.