Trestad: Ökad kvalitet kan klara klimatkraven

Det förekommer en hel del fel i nya byggnader, som gör att de framtagna energiberäkningarna inte stämmer. Men det finns lösningar. Det visade Per Kempe, PE Teknik & arkitektur på i ett föredrag i Trestad.

TEXT: MARK KRETZ

Varför uppfyller så liten andel av byggnaderna de krav på energianvändning som angivits i tidigt skede och vad kan man göra åt det?

Det är några av frågorna som behandlats i en Bebo-/SBUF-/KTH-förstudie där man analyserat energieffektiva flerbostadshus. Vid ett teamsmöte arrangerat av EMTF Trestad pratade Per Kempe, PE Teknik & arkitektur.

Han redovisade bland annat två större utvärderingar av energieffektiva byggnader som gjorts de senaste åren (Utvärdering av lågenergibyggnader – Fallstudie 2017 och Energiprestanda i Sabo Kombohus Bas 2015–2017). I dessa framkom att endast 25 procent av byggnaderna uppfyllde beräknad energianvändning.

Vilka kan då orsakerna kring denna felprocent vara? Det kan vara fråga om systemen är korrekt injusterade, drifttagna och samordnad funktionsprovning genomförd till slutbesiktningen? Fungerar mätsystemen vid slutbesiktning, så driften kan se funktion och energianvändning för byggnadens olika delsystem?

Han hänvisade också till det så kallade Stockholmsprojektet som genomfördes på 1980-talet då man upptäckte avvikelser mellan uppmätt funktion/energianvändning och beräknad/ tänkt.

Detta ledde till projektet ”Aktiv Idrifttagning” vilket finns redovisad i BFR-rapport R42:1990, där författaren ger följande råd till framtida projekt:

• Utgå från att alla byggnader innehåller fel
• Ge installations- och energifrågan större vikt genom hela projektet
• Analysera funktionen för de projekterade systemen
• Funktionskrav verifieras under idrifttagning och drift
• Mätningarna för verifieringen måste förberedas under projekteringen

Enligt Per Kempe bör schablonvärden endast användas i tidiga skeden samt att ventilationens energier och installationssystemens funktion bör tas på största möjliga allvar.

Rätt beslut måste fattas tidigt i byggprojekten, då grundförutsättningarna sätts (kompetens/erfarenhetsåterföring/goda exempel).

Några punkter som kan ge vägledning för att klara energikraven är bland annat:

• I tidiga skeden måste bestämmas hur byggnaden ska följas upp och verifiera krav.
• Schabloner används endast i tidiga skeden, sedan utgår man från designen och beräknar förlusterna
• Fånga upp avvikelser ”tidigt” – utöva ”torrsim” det första driftåret
• Bättre underlag för upphandling då entreprenörer levererar det som krävs och inte mer.
• Erfaren installations-/energisamordnare delaktig genom hela byggprocessen