Stockholms nya energikrav
Stockholms stads energikrav har gällt sedan 2012. Dessa har nyligen reviderats för byggnader på stadens mark, det vill säga när marken förmedlas via markanvisning och vid tecknande av exploateringsavtal med staden.
Beslut om energikrav vid byggande på stadens mark fattas både av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Exploateringsnämnden. De nya energikraven innebär flera positiva nyheter:
- Att staden fortsättningsvis säkerställer energieffektiv hus-
byggnation och teknikutveckling - Att teknikneutralitet mellan olika uppvärmningsformer säkerställs
- Att byggnader uppförs med en fullgod klimatskärm
- Att ändringar i Boverkets byggregler automatiskt kom-mer in i stadens krav
- Att beräknings- och redovisningsförfarandet väsentligt förenklas för byggaktörerna.
Vid en kostnadsfri lunchföreläsning i Stockholm berättade Jan-Ulric Sjögren och Örjan Lönngren, båda från Energi- och klimatenheten på Miljöförvaltningen, om de nya energikraven.
– Vi har haft 55 kwh per kvadratmeter Atemp sedan 2012, när de här reglerna be-
stämdes, så de har gällt i tolv år. Efter det har Boverket ändrat sina regler ganska många gånger. Det har varit krångligt att staden har haft sina egna regler. Därför blev det alltmer uppenbart att vi måste förändra dem, så att det blir enklare att fatta vad som gäller. Den tidigare beräkningsmetodiken måste komma närmare Boverkets.
Vad är viktigast? Jo, att vi bygger bra byggnader med goda klimatskärmar
Det har enligt Örjan Lönngren blivit merarbete för alla, dels ska man ta hänsyn till Boverkets regler, dels stadens regler.
Med den gamla viktningsfaktorn i staden blev det mer förmånligt att använda bergvärme istället för fjärrvärme.
– Vi har en uppföljningsportal som exploateringskontoret haft i drift sedan ett och ett halvt år så vi får in alla energiberäkningar som görs innan man ska göra avtal med exploateringskontoret och då får vi kunskap om hur det ser ut – alltså att det började styra mer och mer mot värmepumparna. Det vi också såg var att man gjorde sämre klimatskärmar när man använde värmepumpar, sade Örjan Lönngren.
– Vad är viktigast? Jo, att vi bygger bra byggnader med goda klimatskärmar. Teknikerna i byggnaderna kommer att ändras många gånger under husets levnad. Vi har också sett att klara kraven. Vi har krav på 55 kWh men det är inte många byggnader som klarar detta. Det ligger snarare på 65–70 kWh.
Det har också kommit krav på att Stockholms krav ska ligga i linje med BBR, men mer energieffektivt. Enligt Örjan Lönngren ansågs Boverkets um-värden lite för generösa, så kraven kräver mer energieffektivitet.
Enligt Jan-Ulric Sjögren såg Miljöförvaltningen att det i databasen fanns information om att det var lite sämre klimatskal där det finns värmepumpar installerade i databasen. Där finns 110 byggnader varav 60 fastigheter med enbart fjärrvärme och ett Um på 0,304, 40 byggnader med fjärrvärme och värmepump och ett Um på 0,35 och tio med enbart bergvärmepump med Um på 0,314.
I nämnderna för Miljö- respektive Exploateringsnämnden har man beslutat att skärpa Um-kraven, så att de för flerbostadshus ska vara 0,35. Av de 110 byggnader som finns i databasen är det 24 som ligger över det kommande kravet.
Stadens nya energikrav är baserade på Boverkets regel-verk, där minst Energiklass B ska uppnås, vilket innebär att man ska ha 25 procent lägre energianvändning än BBR-kraven vid tecknande av markanvisningsavtal, enligt en mildring av stadens tidigare krav.
Text och foto: Mark Kretz