Hemester och dålig kapacitet i stacken

För ett år sedan gjorde jag i denna spalt en jämförande kalkyl för två olika sätt att hålla laddning i batteribanken i min segelbåt. Jag jämförde den bränslecell och solcellspanel jag installerat med att ladda via dieselmotorns generator. Den LCC-kalkylen blev till bränslecellens fördel, trots hög investering och dyrt bränsle (speciell metanol till cirka 80 kronor litern!). Min LCC-kalkyl baserades på given livslängd på 15–20 år och visst underhåll och reparationer, därför går det ihop för den dyrare investeringen.

Men på årets hemester var tyvärr min bränslecell inte riktigt frisk, för på den första segelturen lade bränslecellen av och larmade på servicebehov. Den hade inte drabbats av covid-19 – men kanske av något tekniskt virus? Hur som helst, jag tog kontakt med den tyska tillverkaren för att förhöra mig om vad larmet innebar och var man kunde få service. Det visade sig att jag behövde skicka hela aggregatet till Tyskland för analys av felet. De återkom med två förslag på reparation.

Så… Antingen byta en trasig bränslecell och lite andra smådelar till en kostnad av cirka 8 000 kronor. Men tillverkaren konstaterade också att stacken (hjärtat i en bränslecell) hade onormalt slitage och därför hade tappat cirka 40 procents kapacitet. Den skulle fortfarande kunna fungera men då med bara två ampere istället för 3,3. Att också byta ut stacken skulle kosta ytterligare cirka 10 000 kronor, alltså cirka 18 000 kronor – en ny kostar cirka 25 000 kronor! Då hamnar man i en sådan där situation där det är svårt att välja. Det billigaste alternativet – typ ”lappa och laga” – eller totalrenovering. Eller köpa en ny. Detta känner man ju igen från fastighetsbranschen.

Hur blev det då? Jo, min kloka hustru frågade mig om vi inte hade en båtförsäkring och jo, visst har vi det och när jag tittade närmare på den omfattades faktiskt bränslecellen av maskinskada. Jag vill ge mitt försäkringsbolag en eloge. Jag redovisade tillverkarens analys och att de förordade en totalrenovering med motivet att med en sliten stack kunde nya fel uppstå. Efter kort diskussion med försäkringsbolagets tekniker insåg de att en totalrenovering är det långsiktigt bästa alternativet både för dem och för mig. Så de ersatte mig för den dyrare reparationen med avdrag för en mindre självrisk. Så nu går fortfarande kalkylen ihop!

Vad vill jag nu säga med denna lilla anekdot? Jo, att LCC-kalkyler är känsliga för vad vi gör för antaganden och att man bör ta höjd för oförutsedda händelser även i vår bransch när vi väljer system och installationer.

Och bränsleceller med vätgas, framställd av solel, har ju nu börjat tillämpas även i fastighetsbranschen, se tidigare nummer av Energi & Miljö.

Med förhoppning om en frisk och hälsosam höst och vinter! 

Göran Werner
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
070-209 81 44 • goran.werner@wspgroup.se