EU:s nya energikrav ställer krav på Sverige
EU:s nya energikrav ställer stora krav på bland annat Sverige att minska sin energianvändning. Det framkom vid en EMTF-föreläsning i Stockholm
I EU-kommissionens energi- och klimatpaket Fit for 55 har ett antal rättsakter reviderats för att bättre stämma överens med ambitionerna i det nya klimatmålet på minskade klimatutsläpp i EU på minst 55 procent till 2030. Det reviderade direktivet om energieffektivitet (EED) trädde i kraft i oktober 2023 och revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) förväntas bli klar under våren 2024.
Vid en EMTF-träff i Stockholm via Teams presenterade Veronica Eade, enhetschef på avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten och samordnare av Energimyndighetens expertstöd, en sammanfattning av förändrade målnivåer och krav.
Hon pekade på en helt ny artikel, Principen om energieffektivitet först. Det betyder att energieffektivitet ska råda, då kan vi minska behovet av nya investeringar och minska tillförseln av energi.
Enligt energieffektiviseringsmålet för EU till 2030 ska energianvändningen vara 11,7 procent lägre, jämfört med vad medlemsstaterna har levererat från 2020. Det betyder att 763 megaton oljeekvivalenter är ett bindande tak för vad EU:s alla stater kan använda från 2030, vilket kan räknas om till 8 870 TWh. Enligt Veronica Eade ska Sverige minska energianvändningen med 20 procent fram till 2030. Det inkluderar elektrifiering, befolkningsökning med mera.
I direktivet finns det tidigare nationella energisparbetinget. Det betyder att vi efter nya policyåtgärder ökat från 0,8 till 1,9 procent till 2030. Ett årligt energisparbeting, som vi klarat genom energiskatter. Med det nya kravet kommer Sverige inte att klara energisparbetingen med de åtgärder som hittills gjorts. Med andra ord måste vi hitta på nya åtgärder som ger effekter motsvarande 60 TWh på sex år.
Enligt Veronica Eade är det nya kravet mer på offentlig sektor som ska gå före. Det är två olika offentliga verksamheter, men ett ökat krav på offentliga byggnader. Det handlar om alla offentliga fastigheter.
Energikraven på offentlig sektor är uppdelad i tre delar; verksamheten, byggnader och upphandling. Verksamheten har ett krav på energibesparing på 1,9 procent per år jämfört med energianvändningen 2021. Tre procent av hela den offentliga totalarean ska renoveras varje år ner till noll-netto-
nivå. Även upphandlingsfrågorna finns med bland kraven, där energikrav ska användas för alla avtal och inköp av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde.
Även energikartläggning av företag har skärpts, företag som använder 2,28 GWh måste genomföra energikartläggning vart fjärde år.
Text: Mark Kretz