Det är de små små detaljerna som gör’et

^{Foto: Clas Göran Carlsson}

I förra numret av Energi & Miljö – och i min första krönika som ordförande! – fick jag möjligheten att berätta vad jag är för en. Men också att min bakgrund inom branschen främst handlar om hur vi använder energi i byggnader och dess system så effektivt som möjligt. Jag gav då min syn på att man måste tänka på helheten för ett energisystem då man gör en LCC-beräkning eller en LCA-bedömning. I detta nummer tänkte jag trycka på hur viktigt det är att då också ha koll på detaljutformning och komponenter i såväl projektering, installation som idrifttagning. I min roll som koordinator för BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) har jag varit med om en hel del mät- och utvärderingsprojekt, avseende hur så väl hela hus som delsystem med energieffektiv teknik fungerar i verklig drift. Inget av dessa projekt har efter slutförd entreprenad uppnått den energiprestanda som var tänkt från början.

Fel och brister har kunnat konstateras från alla projektfaser. Fel från projektering, fel från bygg- och installationsarbeten och fel i driften. Många av dessa fel beror på att man inte tänkt på hur delsystem och komponenter fungerar ihop eller att man inte räknat på vilka värmeförluster som uppstår beroende på hur man planerar schakt och rördragning. Precis som Povel Ramel diktade i en av sina visor, ”det är de små, små detaljerna som gör’et.  Ett exempel i mängden är artikeln om vvc-förluster i Energi & Miljö nummer 8. Den visade att schablonvärdet på värmeförlust på 4 kWh/kvm, år i verkligheten kunde uppgå till 55 kWh/kvm, år!
EU och Boverket ställer nu krav på att vi ska bygga hus där energianvändningen är nära noll, så kalllade NNE-byggnader. Bristerna i projektering och utförande gör att även med en bra idrifttagning får förlusterna mycket stor betydelse relativt dessa krav på en mycket låg energianvändning (även om de senaste BBR-kraven fortfarande ger en energiprestanda ganska långt från noll).

Det hjälper inte att motivera en högre energi användning för att man använder biobränsle eller värmepumpar. Under mina drygt 40 år i branschen har ”rätt” energiförsörjning ändrats minst fyra gånger, alltså i snitt vart tionde år. Våra byggnader ska stå i 50–100 år och därför är det alltid viktigt att minimera energiförlusterna innan man väljer energiförsörjningsteknik. Jag tror att vi behöver mer utbildning i att hantera delsystem, komponenter och detaljutförande. Lär gärna också av passivhusexperterna.

Göran Werner
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen